Målbeskrivningen, Dominanta och recessiva anlag, Könskromosombundet arv, Albinisim och Minigrupparbeten

Målbeskrivningen
Målbeskrivningen fick ni på papper i dag. Jag har även mejlat ut den till er och era föräldrar. Om du ändå inte har någon målbeskrivning finns den att hämta på webbsidan som heter Åsas no. länk finns i spalten här intill.


Dominanta och recessiva anlag
Vi pratade lite om vilka anlag som är dominanta och vilka som är recessiva. Det är inget man ska lära sig utantill, men det kan vara kul att fundera lite på det.

Exempel på dominanta anlag:

• Lockigt hår
• Fylliga läppar
• Grop i hakan
• Skrattgropar
• Fräknar
• Fria öronsnibbar
• Vida näsborrar

Kromosomantal hos några olika växter och djur

Korsningsschema

Vi repeterade med hjälp av ett övningsblad hur man gjorde. Det gick bra.

Könskromosombundet arv

Anlaget för röd-grön färgblindhet orsakas av ett recessivt anlag som kan finnas i X-kromosomen men inte i Y-kromosomen. En kvinna kan bära på ett anlag för färgblindhet i sin ena X-kromosom utan att vara färgblind. Det beror på att hon har anlag för normalt färgseende i den andra X-kromosomen och det räcker. En man har ju bara en enda X-kromosom, och om den har anlaget för färgblindhet så blir personen färgblind eftersom det inte finns någon mer X-kromosom som kan kompensera för felet.

Vi fyllde i några korsningsscheman och undersökte hur arvsgången blir i sådana här fall. Intressant, eller hur?

Albinism

Vi pratade om albinism som är en sjukdom som ärvs recessivt. Albinism medför att man har brist på pigment i ögon, hår och hud. 1/70 bär på anlaget. Hur stor är chansen/risken att två anlagsbärare träffas och får barn? Hur stor är Chansen/risken att barnen ärver sjukdomen? Ja, det funderade vi lite på. Vi återkommer till detta.

Minigrupparbeten

Som avslutning gjorde vi väldigt små grupparbeten om olika saker som har med genetik att göra. Tyvärr han vi inte riktigt med redovisningen på slutet.

Gammalt genetikprov

Jag glömde bort att vi även hann med att göra G-delen på ett gammalt genetikprov som satt och skräpade i en av mina pärmar.

Korsord, Hur anlag ärvs och Korsningsscheman

Korsord
Vi inledde lektionen med en lätt (nåja) uppvärmning för att ställa in hjärnan i genetikläge:


Hur anlag ärvs
Jag berättade om hur anlag ärvs och vi antecknade några nya ord:

• Homozygot = Två likadana anlag
• Heterozygot = Två olika anlag
• Dominant anlag = Anlag som slår igenom,"vinner".Till exempel anlaget för brunögonfärg.
• Recessivt anlag = Anlag som inte slår igenom, det anlag som "förlorar". Till exempel anlag för blå ögonfärg.

Korsningsscheman
De flesta gillar att göra korsningsscheman, jag också. Jag gick igenom några klassiska exempel som visar hur ögonfärg ärvs när det gäller blå och bruna ögon. Ni fick även tillfälle att fundera lite på egen hand.


Tyvärr syns det inte vad det står i hjälprutan här ovanför. Jag skriver det här också:

• Vi har dubbla arvsanlag. Ena anlaget har vi fått från vår mamma och det andra från vår pappa.
• En person som har fått två likadana anlag kallas homozygot. (Till exempel anlag för bruna ögon från mamma och anlag för bruna ögon från pappa.)
• En person med två olika anlag kallas homozygot. (Till exempel anlag för bruna ögon från mamma och anlag för blå ögon från pappa.)
• Ett dominant anlag skrivs med stor bokstav.
• Ett recessivt anlag skrivs med liten bokstav.

B = Anlag för bruna ögon
b = Anlag för blå ögon

Anlagskombinationen Bb ger bruna ögon eftersom brunt dominerar över blått. Anlagskombinationen BB ger givetvis bruna ögon.
Anlagskombinationen bb ger blå ögon.

Exempel 1
Albert är brunögd och har anlagen Bb. Det betyder att han har ett anlag för bruna ögon och ett anlag för blå ögon.Hälften av hans spermier kommer att innehålla anlag för bruna ögon och hälften av spermierna kommer att innehålla anlag för blå ögon.

Beata är också brunögd och har anlagen Bb. Det betyder att hon har har ett anlag för bruna ögon och ett anlag för blå ögon. Hälften av hennes ägg kommer att innehålla anlag för bruna ögon och hälften av äggen kommer att innehålla anlag för blå ögon.

I den lodräta raden(nedåt) skiver vi vilka ögonfärgsanlag spermierna kan ha. I den vågräta raden skriver vi vilka ögonfärgsanlag äggen kan ha. I rutorna ser vi hur dessa anlag kan kombineras.

• Om spermien med anlaget B befruktar ägget som har anlaget B får barnet anlagskombinationen BB och därmed bruna ögon.
• Om spermien med anlagetb befruktar ägget som har anlaget B får barnet anlagskombinationen Bb och därmed bruna ögon.
• Om spermien med anlaget b befruktar ägget som har anlaget b får barnet anlagskombinationen bb och därmed blå ögon.

I korsningsschemat ser vi att det är 3/4 = 75% chans att barnet får bruna ögon och 1/4 = 25 % chans att barnet får blå ögon.


Exempel 2
Albert är brunögd och har anlagen BB. Det betyder att han har två anlag för bruna ögon. Han kan därför bara tillverka spermier med anlag för bruna ögon, B.

Beata är blåögd och har anlagen bb. Det betyder att hon har två anlag för blå ögon. Hennes ägg innehåller därför bara anlag för blå ögon.



I korsningsschemat kan vi se att 100% av barnen får bruna ögon. Men eftersom alla har anlag för blå ögon finns det en möjlighet för dem att få blåögda barn i framtiden.

Vilundabadet

Tyvärr utgick vår lektion i dag eftersom ni var på Vilundabadet och visade upp era simfärdigheter.

Vilundabadet

DNA kopierar sig själv och Mitos och meios

Repetition och en funderare

Först repeterade vi:



Och sedan funderade vi lite:

Var på listan ska man klämma in DNA-molekylen?

DNA kopierar sig själv
Cellerna i kroppen lever och dör. De celler som dör måste ersättas med nya. DNA:t måste finnas med i de nya cellerna. Så här går det till när DNA-molekylen kopierar sig själv innan en cell delar sig i två:


DNA-molekylen delar upp sig som ett blixtlås, i två enkelsträngar. Fria byggstenar plockas in och binds till de två enkelsträngarna. Stegpinnarna byggs upp av kvävebaser. Det finns fyra olika kvävebaser, A, T, C och G. A sitter alltid ihop med T och C sitter alltid ihop med G.

Vanlig celldelning (mitos) och reduktionsdelning (meios)
Vid vanlig celldelning kopierar DNA sig själv och sedan delar sig cellen i två likadana celler.
Före celldelningen: Till exempel en vanlig muskelcell med 46 kromosomer
Efter celldelningen: Två muskelceller med 46 kromosomer.

Reduktionsdelning sker när ägg och spermier ska tillverkas. En cell med 46 kromosomer delar sig och två ägg med 23 kromosomer var bildas. Samma sak händer när spermier bildas. En cell med 46 kromosomer delar sig och och två spermier med 23 kromosomer var bildas.

Ägg och spermier har alltså 23 kromosomer var. När de träffas, vid befruktningen, blir antalet kromosomer: 23+23=46 som det ska vara hos en människa.

Mejladressen fungerar inte

Till dig som skrev upp din mejladress på en liten röd lapp i dag och ville ha ett mejl av mig vill jag bara säga att mejladressen fungerar inte. Jag får tillbaka mejlen hela tiden. Jag har försökt några olika varianter. Mejla mig i stället, så svarar jag. Min mejladress: asa.carlsson@edu.upplandsvasby.se

Hemma med sjukt barn

I dag fick ni antagligen sluta tidigare eftersom jag har varit hemma med en febrig och hostig fyraåring. Men jag är tillbaka på banan redan i morgon.