Atomen och det periodiska systemet

Utvärdering

Först utvärderade vi fysikkursen. Det skulle vi egentligen gjort innan praon, men då var jag ledig och av någon outgrundlig anledning genomförde inte vikarien utvärderingen. Nåja, bättre sent än aldrig.

Grundämnenas namn och kemiska beteckningar

Varje gång vi börjar med en ny kemikurs brukar vi värma upp genom att träna på utvalda grundämnens namn och kemiska beteckning, så även denna gång.


Övningsblad Grundämnenas kemiska beteckningar

Först skriver man ned alla grundämnen och beteckningar man kommer i håg, sedan frågar man kompisen bredvid om han/hon kan några fler och till sist tittar man i sin kemibok.

Nya kemiboken

Vi repeterade även några väldigt grundläggande begrepp; grundämne, kemisk förening och blandning.

Övningsblad Grundämne, kemisk förening och blandning

Atomens delar
Mer repetition:

Texten är på engelska, men man förstår ändå.

electron shells = elektronskal

nucleus = kärna

Protonerna är positivt laddade, neutronerna är oladdade och elektronerna är negativt laddade. Atomen som helhet är neutral. På bilden ser du tre protoner, 3+ och tre elektroner 3-. De tar ut varandra och atomen som helhet är - neutral, oladdad.

Periodiska systemet

I periodiska systemet är alla grundämnen sorterade efter egenskaper och vikt. Atomnumret för ett grundämne anger hur många protoner som finns i kärnan. Väte, H har atomnummer 1. Det betyder att väte har en proton. Guld, Au har atomnummer 79. Det betyder att guld har 79 protoner i kärnan.

Vi gick igenom detta noggrant:

Atomnummer = Antalet protoner i kärnan

Masstal = Antlet protoner och neutroner i kärnan.

Helium, He har atomnummer 2. Det betyder att det finns två protoner i kärnan. Masstalet är 4, det betyder att antalet protoner + neutroner = 4. Hur får man reda på hur många neutronerna är då? Jo så här: Masstalet - atomnumret = antalet neutroner.

Isotop= Atomer av samma grundämne som har olika antal neutroner.

Exempel:

Väteisotoper

Som du ser på bilden har alla väteisotoper en proton. Det som skiljer isotoperna åt är att de har olika många neutroner. Vanligt väte har ingen neutron, deuterium har två neutroner och tritium har två neutroner.

Resultat på fysikprovet

Om är nyfiken på hur det gick för dig på fysikprovet kan du mejla några vänliga rader till mig. Jag skickar då ett svar med ditt resultat. Om du, mot förmodan, har glömt min mejladress kan du titta under rubriken om mig och klicka p min profil. Där finns adressen.

Kemi efter prao

Jag har kanske sagt till er att vi ska läsa biologi efter er prao. Det är i så fall önsketänkande från min sida. Jag älskar nämligen genetikavsnittet som vi ska läsa och var ivrig att få komma igång, men det blir senare i höst. Nåja. Det är i stället en ny kemikurs som ska starta, och den kan jag
verkligen rekommendera.







Ha en fortsatt trevlig prao!

Prov idag

Hoppas att det gick bra och att ni är nöjda med era insatser.

Det var många som skrev mycket i dag, det brukar vara ett gott tecken.

Provdags

Här sitter jag och tillverkar fysikprovet, i tre olika versioner. Jag ser lite sur ut, men det är jag inte.



Hoppas att ni studerar flitigt. Titta inte bara på målbeskrivningen, tänk på att provet faktiskt omfattar flera sidor i boken, dina anteckningar, övningspappren och bloggen.

Lycka till!

Sista omgången

Mekanisk energi

VG och MVG

• Arbete = Sträcka * Kraft
• Effekt = Arbete/Tid
• Lägesenergin motsvarar den energi som krävdes för att få upp ett föremål på en viss höjd. Lägesenergi= Tyngden (N) * Höjden (m) Enheten Nm brukar man använda när man pratar om arbete och när man pratar om energi använder man Joule, J. Exempel: En ekorre som väger 300 g har klättrat upp till en gren som sitter 3m över marken. Hur stor lägseenergi har ekorren? Ekorrens tyngd är 3N (Eftersom jorden drar med kraften 1N på 100g) Lägesenergin = tyngden * höjden = 3N * 3m = 9Nm = 9J
• Energiomvandlingarna vid fritt fall. Vi tar ekorren som exempel igen. Ekorrens lägesenergi är 9J när han sitter på grenen. Han ramlar ned och då omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. När han faller minskar lägesenergin hela tiden. När han har fallit halva sträckan har han bara halva sin lägesenergi kvar, det vill säga 4,5 J. När han slår i marken har han ingen lägesenergi kvar. Om vi tittar på hur det är med rörelseenergin i stället blir det tvärt om. Innan ekorren har ramlat har han ingen rörelseenergi, men när han faller ökar hans rörelseenergi hela tiden eftersom hastigheten ökar hela tiden. Hans rörelseenergi är som allra störst ögonblicket innan han slår i marken, då är den 9J. Lägesenergin han hade uppe på grenen omvandlades till rörelseenergi. "Stötte han sitt lilla ben och den långa ludna svansen. Gick han hem till mamma på den gröna ängen, fick han meddetsamma krypa ner i sängen..." (Studs har vi inte hunnit prata ordentligt om så det kommer jag inte att fråga om)
  
• Det finns ett exempel här på bloggen under rubriken "Lägesenergi och rörelseenergi". Det handlar om en människa som är ute och cyklar i backar.
• Till exempel kilen, skruven eller hävstången. Läs på sidorna 209-210.

Ännu fler kortfattade kommentarer till målbeskrivningen

Rörelse

VG och MVG

* Om man kastar en boll från ett högt torn kommer hastigheten i horisontellt att vara konstant, hastigheten vertikalt ökar med 10m/s varje sekund. (så länge luftmotståndet inte gör sig gällande). Läs gärna sidorna 198-199.
* Hur kan två olika tunga föremål falla med samma acceleration? Jo, jorden drar mer på det tunga föremålet, men å andra sidan är det tunga föremålet svårare att sätta i rörelse eftersom det har större tröghet än det lätta förmålet. Därför blir det oavgjort i falltävligen. Jag rekommenderar läsning på sidan 196.
* Ju större massa desto större kraft krävs. Ju större kraft desto större acceleration. Ju större massa desto mindre acceleration. Och så vidare.

* Här måste man nästan ha en bra bild för att kunna förklara detta något så när vettigt. Jag hänvisar er därför till skrivboken och till ett kopierat papper som jag delade ut. Men ni kan ju det här, eller hur? Ni vet att föremålet som man snurrar runt flyger i väg i tangentens riktning när man släpper snöret. Tangenten är 90 grader mot snöret. Läs även i boken på sidan 194.
* Galilei har jag skrivit om tidigare här på bloggen. Det är bara att bläddra ner, eller bläddra fram till sidan 195 i fysikboken.
* Hur ändras fallsträckan per sekund vid fritt fall? Ja, det skulle gå åt ganska många tecken till att förklara det utförligt här, men som tur är finns en bra tabell i boken på sidan 197. Där ser man att hastigheten är 0m/s från början (innan man släppt föremålet) och efter en sekund är hastigheten uppe i 10 m/s. Jaha, men hur långt hann förmålet falla under denna första sekund? Vi vet ju att sträckan = hastigheten * tiden och att tiden = 1s men hastigheten då? Den ökar ju från 0 till 10 m/s. Vilken hastighet ska man välja? Man får helt enkelt ta ett medelvärde, 5 m/s. Då blir det så här: sträckan = hastigheten * tiden = 5m/s * 1s = 5m. Föremålet faller alltså 5 meter under den första sekunden. Krångligt? Egentligen är det inte så svårt. Vi gör samma sak när vi tittar på den andra sekunden. När den andra sekunden börjar har föremålet hastigheten 10 m/s och när andra sekunden slutar har föremålet hastigheten 20 m/s. (eftersom hastigheten ökar med 10m/s varje sekund vid fritt fall). Vilken hastighet ska vi välja att räkna med under andra sekunden? Ja, vi tar ett medelvärde igen, 15m/s. Så sträckan = hastighet *tid =15m/s * 1= 15m. föremålet hinner alltså falla 15 meter under den andra sekunden. Nu har föremålet hållit på och fallit i två sekunder, hur långt har det fallit totalt? Ja 5m +15m = 20m. Capito? Oj nu råkade jag förklara det hela ganska utförligt ändå. Nåja, läs sidan 197 i alla fall.