Provet i dag

Hoppas att de gick bra för er på provet. Nästa kurs är genetik - äntligen!

Alkalimetaller igen

I ett tidigare inlägg, under rubriken "Alkalimetaller" lovade jag att återkomma med svaret på en fråga:

Varför blir reaktionen med natrium häftigare än reaktionen med litium? Varför blir reaktionen ännu häftigare med kalium? Fundera lite på det. Jag återkommer.

Ju längre bort från (den positiva) kärnan den yttersta elektronen är, desto lättare har den att sticka!

Därför reagerar natrium häftigare än litium. Ju längre ned i gruppen man kommer, desto häftigare reaktion.

Forsättning på laborationen kopparatomer kan bli kopparjoner

Det slemmiga blå uppkommer vid pluspolen. Detta händer där:


Cu -> Cu2+ + 2e-

Man kan också skriva det så här:

Cu - 2e- -> Cu2+

Jaha vad betyder detta?

Jo, pluspolen har underskott på elektroner och "suger åt sig" elektroner från kopparatomerna som finns i elektroderna. (Elektroderna= kopparpinnarna som är nedstoppade i u-röret)Av kopparatomerna har det bildats kopparjoner som ger lösningen blåturkos färg.

Laboration: Hur kopparjoner blir kopparatomer och tvärt om

Först säkerhetsgenomgång, sedan skyddsrock och skyddsbrillor på.

Här har vi en vattenlösning av jonföreningen kopparsulfat. I vattnet "simmar" kopparjoner, Cu2+ och sulfatjoner, SO42- omkring fritt. Den fina färgen kommer från kopparjonerna.



Först hällde varje grupp kopparsulfat i ett u-rör och satte dit två grafit (=kol) elektroder. Sedan anslöt de elektroderna till spänningskuben och ställde in spänningen på cirka 20 V, likström.


Efter några minuter såg det ut så här:


På elektroden som var kopplad till minuspolen började något orangebrunt skrofs att sätta sig.

Vad är det?

Tja, vi får fundera lite. Vad finns i den turkosblå lösningen? Jo, Cu2+ och SO42-. Vilken av dessa joner attraheras (=dras till) minuspolen? Det måste ju vara kopparjonen eftersom den är positiv och minuspolen är negativ. Motsatserna dras till varandra.

Vad händer med kopparjonerna när de kommer till minuspolen? Jo, vid minuspolen pumpas elektroner ut. Varje kopparjon tar upp två elektroner var och blir då kopparatomer. Fast koppar har bildats och det är det som ser ut som orangebrunt skrofs.

Bra!

Vi diskade ur u-rören, hämtade kopparelektroder och gjorde samma försök igen, fast nu med kaliumnitrat löst i vattnet. Kaliumnitratet har bara en biroll, det bryr vi oss inte om så mycket.


Kaliumnitrat i vattenlösning. Kaliumjoner, K+ och nitratjoner NO3- "simmar" omkring fritt i vattnet.


Vi kopplade in kopparelektroderna till spänningskuben och ställde in den på cirka 20 V.



Efter en stund kunde man se att ett till synes slemmigt stråk hade bildats i u-röret. "Slemmets" färg kändes bekant - snyggt turkosblått. Hum, vad är nu detta? Det måste vara kopparjoner! Det är ju samma färg som kopparsulfatet i förra experimentet hade. Javisst är det så.

Vad har hänt?

Hinner inte skriv mer i kväll, måste laga mat, fortsättning följer.

Målbeskrivningen

Här är några kortfattade kommentarer till målbeskrivningen.

G

• 11 grundämnen. Titta på sidan 40 eller 80 i din kemibok om du inte kan de kemiska beteckningarna.
• Atomens delar; proton(+), neutron(oladad), elektron(-), skal och kärna är de delar som du ska kunna. Titta på ett arbetsblad som heter Atomen eller titta på tidigare blogginlägg.
• Atomnummer = antal protoner (i atomkärnan).
• Alla ämnen som tillhör samma period (=rad, vågrätt) i periodiska systemet har lika många elektronskal.
• Alla ämnen som tillhör samma grupp (kolumn, lodrätt) i periodiska systemet har lika många elektroner i yttersta skalet.
• En positiv jon bildas när en atom avger en eller flera elektroner. Exempel på positiva joner är Li+, Mg2+ och Al3+.
• En negativ jon bildas när en atom tar upp en eller flera elektroner. Exempel på negativa joner är Br-, Cl- och O2-.
• Två jonföreningar: NaCl Natriumklorid (vanligt salt som man har på pommes frites) och MgO Magnesiumoxid (det där vita pulvret som bildas efter att en bit magnesiumband har brunnit med skarpt sken).
• Mendelejev kan du läsa om här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Resterande punkter utgår tyvärr eftersom vi inte hann med att gå igenom dem.

VG

• Grundämnenas kemiska beteckningar hittar du på sidan 40 och 80 i din kemibok.
• K-skalet: 2elektroner, L-skalet 8 elektroner och M-skalet resten (18).
• Masstal = Antalet protoner + neutroner (i atomkärnan)
• Se periodiska systemet
• Stryk över ordet fyra och skriv i stället tre. Se periodiska systemet.
• Se periodiska systemet.
• Se periodiska systemet.
• Ädelgasstruktur = 8 elektroner i yttersta skalet. Stabilt. (Dr A)
• Ämnena i grupp 1 har en valenselektron (valenselektron= elektron i yttersta skalet) som de gärna avger och bildar då joner med laddningen 1+. När de har avgett elektronen har de 8 elektroner i yttersta skalet. (Om det nu finns så många. Väte har ingen elektron alls kvar sedan den avgett sin enda. Litium har två elektroner kvar sedan den avgett en. Men nåja K-skalet är fullt så det är lugnt.)
  
• Ämnena i grupp 2 har två valenselektroner som de gärna avger och bildar då joner med laddningen 2+. När de har avgett elektronerna har de 8 elektroner i yttersta skalet. (Om det nu finns så många. Beryllium har två elektroner kvar sedan den avgett två. Men det är ingen fara, K-skalet är i alla fall fullt.)
• Ämnena i grupp 6 har 6 elektroner i yttersta skalet och de tar gärna upp två elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. De bildar alltså joner med laddningen 2-.
• Ämnena i grupp 7 har 7 elektroner i yttersta skalet och de tar gärna upp enelektron för att uppnå ädelgasstruktur. De bildar alltså joner med laddningen 1-.
• Se häftet som jag visar upp på bilden längre ned i bloggen. Även sidan 11 passar in här.

Resterande punkter utgår på grund av att vi inte har hunnit att gå igenom dem.

Repetition och Formler för salter

Repetition: När atomer blir joner

• En del atomer tar upp elektroner när de bildar joner. Dessa joner blir negativt laddade.



• Andra atomer avger elektroner när de bildar joner. Dessa joner blir positivt laddade.



• Elektronerna strävar alltid efter att det ska finnas åtta elektroner i yttersta skalet. Ibland tas elektroner upp för att det ska bli åtta i yttersta skalet och ibland avges elektroner för att det ska bli åtta i yttersta skalet.



• Grundämnen med en, två eller tre elektroner i sitt yttersta skal bildar joner genom att avge dessa elektroner. Då bildas positiva joner.
  


• Grundämnen med fem, sex eller sju elektroner i yttersta skalet bildar joner genom att ta upp så många elektroner som krävs för att det ska bli åtta i yttersta skalet. Då bildas negativa joner.
  
  

Slå upp din kemibok på sidan 40 och titta.

Ämnena i grupp 1, väte, litium, natrium, kalium, osv har en elektron i yttersta skalet. Den avger de gärna och då bildas en jon med laddningen +1.

Ämnena i grupp 2, beryllium, magnesium, kalcium, strontium, barium osv har två elektroner i yttersta skalet. Dessa avger de gärna och då bildas en jon med laddningen +2.

Ämnena i grupp 6, syre, svavel, selen osv har sex elektroner i yttersta skalet. De tar gärna upp två elektroner och bildar joner med laddningen 2-.

Ämnena i grupp 7, fluor, klor, brom, jod osv har sju elektroner i yttersta skalet. De tar gärna upp en elektron och bildar joner med laddningen -1.

Ämnena i grupp 8, neon, argon, krypton osv har åtta elektroner i yttersta skalet. De reagerar därför inte gärna.

Formler för salter

Ta fram ditt häfte, som ser ut så här:

I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag lagt upp en liten film som visar hur det går till när natrium reagerar med klorgas. Titta gärna på den igen. Vid reaktionen bildas ett salt, natriumklorid, NaCl. Det är vanligt hushållssalt som man har på popcornen.

Före reaktionen:
Natriumatom, Na ..........Kloratom, Cl
K L M ..............................K L M
2 8 1 .................................2 8 7

Natrium har en elektron i yttersta skalet. Den elektronen avger natrium gärna. När det är gjort har natrium åtta elektroner i yttersta skalet, vilket den strävar efter.

Klor har sju elektroner i yttersta skalet. Kloratomen tar gärna upp en elektron för att få åtta elektroner i yttersta skalet.

Som ni ser kompletterar dessa ämnen varndra väl. Båda strävar efter att få åtta elektroner i yttersta skalet. Natrium uppnår det målet genom att avge en elektron. Klor uppnår målet genom att ta upp en elektron. Alltså flyttas elektronen från natriumatomen till kloratomen. Båda får på så sätt åtta elektroner i yttersta skalet och och båda är nöjda. En natriumjon, Na+ och en kloridjon, Cl- har bildats.

Efter reaktionen:

Natriumjon, Na+.......Kloridjon, Cl -

K L M .........................K L M

2 8 1 ............................2 8 7

Vi gick igenom detta noggrant på lektionen. Jag tror att det bästa är att läsa igenom häftet.

Det roligaste sparade vi till sist:

Formler

I en jonförening skriver man alltid den positiva jonen först.

I morgon är det dags igen!

Vässa pennorna, läs igenom det senaste på nobloggen och sedan är du i toppform inför morgondagen.



Vi ses!

.