Lärorika och kluriga tester

Om du satsar på betygen VG eller MVG rekommenderar jag verkligen dessa roliga tester. De ger dig bra träning.

Läs det här som har jag kopierat från testernas hemsida:

Detta är ett interaktivt frågeprogram i allmän kemi som testar förståelsen av vissa utvalda begrepp. Det kan användas av gymnasister eller första årets studenter som ett diagnostiskt test. Uppgifterna är ett urval från centrala prov i kemi för gymnasieskolan vilka gavs under åren 1969-1995. De har klassificerats och svårighetsgraderats samt anpassats med HTML- och Javascript för att passa detta media. Motiveringar har lagts till.

Atomen
15 frågor på atommassa, atomnummer, atomradie, elektroner, elektronskal, färg, grundämne, isotop, jon, kemiska egenskaper, kärnladdning, masstal, neutroner, nukleoner, protoner, och valenselektroner
De här frågorna ingår inte i vår kurs:
1995nt -01
1978nt-11
1986nt-01
1983nt-04a

Periodiska systemet
8 frågor (vilka bäst löses med tillgång till det periodiska systemet) på atomnummer, elektroner, joniseringsenergi, masstal, neutroner, nukleoner, protoner och ämnenas gruppering.


.

Periodiska systemet - träning

Här kan du träna på periodiska systemet:

The Periodic Table Challenge

.

Atomer och joner och Laboration: Jämför reaktionerna

Innan vi kunde sätta igång med veckans laboration behövde jag berätta lite mer om atomer och joner. Jag skrev på tavlan och eleverna antecknade.

Atomer
Atomer är alltid oladdade. Exempel: En atom med nitton protoner i kärnan har alltid nitton elektroner. (Vilken atom har nitton protoner i kärnan? Fundera lite eller titta i periodiska systemet. Ja, det stämmer, det är kalium.) 19+ och 19- tar ut varandra, det blir 0.
Joner
Joner är positivt eller negativt laddade.

Positiva joner
Exempel:

• En väteatom, H, består av en proton och en elektron. Om elektronen ger sig av blir protonen ensam kvar. En vätejon har bildats. Den betecknas H+. (plustecknet ska sitta lite högre upp men jag kan inte ordna det här på bloggen.)

• En magnesiumatom, Mg, har tolv protoner i kärnan och tolv elektroner som kretsar runt den. När tillfälle ges avger magnesium två elektroner och en magnesiumjon bildas. Men hur ska vi beteckna den då? Eftersom magnesiumatomen har blivit av med två negativa laddningar har vi 10- och 12+ nu. Det betyder att vi har ett överskott på två positiva laddningar, alltså skriver vi Mg2+ (tvåan och plustecknet skasitta högre upp egentligen)

Negativa joner
Exempel:

• En kloratom, Cl, kan ta upp en elektron. Då får vi en kloridjon, Cl- (minustecknet ska sitta högre upp). Från början var kloratomen neutral, 17+ och 17-, men när en negativ laddning tillkom blev de negativa laddningarna en fler än de positiva och kloridjonen Cl- bildades.

• En syreatom kan ta upp två elektroner. Då blir den en oxidjon, 02-(behöver jag tillägga att tvåan och minustecknet ska sitta högre upp?)

Ja, nu vet vi vad joner är. Dags för laborationen.

Laboration: Jämför reaktionerna
MIX 3 sidan 43, längst ned.

Magnesium och kalcium tillhör samma grundämnesfamilj i det periodiska systemet. I det här exemplet ska vi jämföra deras reaktion med vatten.

Först måste man sätta på sig skyddsrock och skyddsglasögon. Sedan kan man hämta kemikalier och matriel.


Skyddsglasögon

Ta fram:
* Två provrör
* Provrörsställ
* Vatten
* Tång
* Magnesiumbit
* Kalciumbitar Ta inte i kalcium med händerna. Använd tång.
* BTB BTB är en indikator som visar pH-värde. Om BTB är grönt betyder det att lösningen är neutral, pH 7, om BTB är blått betyder det att lösningen är Basisk pH > 7 och om BTB är gult är lösningen sur pH<7

Vi hällde i vatten till en centimeters höjd i provrören. Därefter tillsatte vi i ett par droppar BTB. I det ena provröret lade vi ned magnesiumbiten och i det andra lade vi ned kalciumbitarna. Efter en liten stund började det att fräsa och bubbla i provröret med kalcium. Lösningen fick blå färg.


Kalcium reagerar med vatten

Provröret blev varmt och kalciumet löstes upp. I röret med magnesiumbiten hände ingenting förutom att lösningen fick blå färg. Därför stoppade vi ned det i ett varmt vattenbad.


Magnesuim och vatten i ett provrör i varmvattenbad.

Medan vi väntade på att något skulle hända med magnesiumet gick vi bort till dragskåpet. Där hade jag lite kalcium och vatten i ett provrör som vi tittade närmare på. Vilken gas är det som bubblar upp? Hmm.. Olika förslag fördes fram. Om vi skulle försöka att tända på gasen? Får vi någon ledtråd då? Tja, kanske det. Jag höll tummen för provrörets mynning för att samla upp lite gas, sedan tände jag på gasen med en tändsticka. Poff! lät det när gasen antändes. Jaha, det var vätegas som bubblade upp. Bra, då vet vi det. Det är alltid kul med vätgas, så jag tände på den några gånger till.

Vi gick tillbaka till magnesiumet, men inget hade hänt. Vattenbadet var för kallt. Det gjorde inget, jag kan göra om det nästa vecka eller så.

Efter diskning och undanplockning var det dags att skriva en labbrapport. Jag skriver inte hela här eftersom det skulle bli tjatigt. Jag har ju redan förklarat hur experimentet gick till här ovanför men reaktionsformeln och förklaringen till vad som hände i provröret med kalciumet kommer här:

Reaktionsformel:

Ca + H2O -----> H2 + Ca2+ + OH-
valcium + vatten -----> vätgas + kalciumjon + hydroxidjon


Kalcium reagerar med vatten under vätgasutveckling. Kalcium avger två elektroner och kalciumjoner bildas. Hur vet vi att hydroxidjoner bildas? Jo, BTB blev blått. Det betyder att lösningen är basisk och i basiska lösningar finns OH-.


Om man är på hugget och vill balansera reaktionsformeln blir det så här:
Ca + 2H2O -----> H2 + Ca2+ + 2OH-

Antalet atomer av de varje sort är lika på vänster och höger sida om pilen. Ingenting har försvunnit.


Vi återkommer till det här experimentet.

Mendelejev och elektronskal

Jag drog ned planschen med periodiska systemet och berättade lite om Mendelejev.

Mendelejev - periodiska systemets konstruktör



Dimitrij Mendelejev växte upp med sin ensamstående mamma i Sibirien, Ryssland i mitten av 1800-talet.. Hans mamma, som drev en tvålfabrik, såg till att sonen fick studera kemi. Det innebar många och långa tågresor för Dimitrij. På tåget lade Dimitrij ofta patiens för att få tiden att gå. Kemistudierna flöt på bra och Dimitrij var nöjd med livet. Han fick möjlighet att delta i en stor kemikonferens i Tyskland där många nyupptäckta grundämnen presenterades. Efter konferensen fick han en snilleblixt- han kom på att han skulle skriva ned alla kända grundämnen på små lappar som han sedan kunde lägga ut på ett bord, gruppera och flytta runt som han ville. Nästan som patiens. Dimitrij förstod att han kunde sortera ämnena efter deras egenskaper, och efter hand växte det periodiska systemet fram. Här och där fanns hål i Dimitrijs periodiska system. Dimitrij kunde förutsäga vikt och vilken sorts ämnen som fattades. Han behövde inte vänta länge förrän kemister började rapportera att de hittat ämnena som skulle fylla tomrummen.


Atomnummer, masstal och elektroner
Hur var det nu igen? Jo, atomnumret talar om hur många protoner det finns i ett grundämne. Om atomnumret är 17 kan man leta reda på nummer 17 i periodiska systemet och då kommer man att se att det är klor, Cl som har atomnummer 17.

Masstalet då? Antalet protoner + antalet neutroner är masstalet.

Eftersom en atom är oladdad finns det alltid lika många elektroner(-) som protoner(+). Klor har alltå 17 elektroner.

Övningsblad för att befästa kunskaperna:

Tyvärr går det inte att läsa frågorna från det här fotot. Men här är några exempel:

• Ett grundämnes atomer har 8 protoner. Vilket är grundämnet?
• En atom med 61 neutroner har masstalet 108. Vilket är grundämnet?
• Vilket masstal har en kolatom med 8 neutroner?
• Vilket masstal har den vanligaste kväveisotopen? Den har lika många protoner som neutroner.
• Hur betecknas en aluminiumatom som har 14 neutroner?

De som var snaba fick sedan hugga in på detta roliga blad:

För att kunna göra klart hela bladet behövdes lite nya kunskaper om elektronskal. Jag gick igenom det på tavlan.

Elektronskal

Elektronerna i atomerna är ordnade i skal. Det innersta skalet rymmer bara två elektroner, det kallas K-skalet. Nästa skal rymmer 8 elektroner och kallas L-skalet. Nu är det inte svårt att lista ut att nästa skal heter M-salet. Det rymmer 18 elektroner.

Väte, H, har atomnummer 1 och därmed 1 proton i kärnan. Det betyder även att väte har en elektron. Den finns i K-skalet.

Helium, He, har atomnummer 2 och därmed två protoner i kärnan. Helium har två elektroner som får plats i K-skalet.

Litium, Li, har atomnummer 3, alltså 3 protoner och 3 elektroner. Två av elektronerna finns i K-skalet, den tredje får inte plats där. Den finns i L-skalet.

Natrium, Na, har atomnummer 11, alltså 11 protoner och 11 elektroner. Elektronerna fördelar sig så här; två i K-skalet, åtta i L-skalet och en i M-skalet. Titta på bilden här nedanför.

Elektronkonfiguration för natrium 2,8,1

Som du ser är det är inte så svårt. Man fyller bara på skalen innifrån och ut.

Ännu mer träning


Vi blev inte helt klara med dessa övningar.

Atomen och det periodiska systemet

Utvärdering

Först utvärderade vi fysikkursen. Det skulle vi egentligen gjort innan praon, men då var jag ledig och av någon outgrundlig anledning genomförde inte vikarien utvärderingen. Nåja, bättre sent än aldrig.

Grundämnenas namn och kemiska beteckningar

Varje gång vi börjar med en ny kemikurs brukar vi värma upp genom att träna på utvalda grundämnens namn och kemiska beteckning, så även denna gång.


Övningsblad Grundämnenas kemiska beteckningar

Först skriver man ned alla grundämnen och beteckningar man kommer i håg, sedan frågar man kompisen bredvid om han/hon kan några fler och till sist tittar man i sin kemibok.

Nya kemiboken

Vi repeterade även några väldigt grundläggande begrepp; grundämne, kemisk förening och blandning.

Övningsblad Grundämne, kemisk förening och blandning

Atomens delar
Mer repetition:

Texten är på engelska, men man förstår ändå.

electron shells = elektronskal

nucleus = kärna

Protonerna är positivt laddade, neutronerna är oladdade och elektronerna är negativt laddade. Atomen som helhet är neutral. På bilden ser du tre protoner, 3+ och tre elektroner 3-. De tar ut varandra och atomen som helhet är - neutral, oladdad.

Periodiska systemet

I periodiska systemet är alla grundämnen sorterade efter egenskaper och vikt. Atomnumret för ett grundämne anger hur många protoner som finns i kärnan. Väte, H har atomnummer 1. Det betyder att väte har en proton. Guld, Au har atomnummer 79. Det betyder att guld har 79 protoner i kärnan.

Vi gick igenom detta noggrant:

Atomnummer = Antalet protoner i kärnan

Masstal = Antlet protoner och neutroner i kärnan.

Helium, He har atomnummer 2. Det betyder att det finns två protoner i kärnan. Masstalet är 4, det betyder att antalet protoner + neutroner = 4. Hur får man reda på hur många neutronerna är då? Jo så här: Masstalet - atomnumret = antalet neutroner.

Isotop= Atomer av samma grundämne som har olika antal neutroner.

Exempel:

Väteisotoper

Som du ser på bilden har alla väteisotoper en proton. Det som skiljer isotoperna åt är att de har olika många neutroner. Vanligt väte har ingen neutron, deuterium har två neutroner och tritium har två neutroner.

Resultat på fysikprovet

Om är nyfiken på hur det gick för dig på fysikprovet kan du mejla några vänliga rader till mig. Jag skickar då ett svar med ditt resultat. Om du, mot förmodan, har glömt min mejladress kan du titta under rubriken om mig och klicka p min profil. Där finns adressen.

Kemi efter prao

Jag har kanske sagt till er att vi ska läsa biologi efter er prao. Det är i så fall önsketänkande från min sida. Jag älskar nämligen genetikavsnittet som vi ska läsa och var ivrig att få komma igång, men det blir senare i höst. Nåja. Det är i stället en ny kemikurs som ska starta, och den kan jag
verkligen rekommendera.







Ha en fortsatt trevlig prao!