Åh, jag har hamnat på efterkälken med bloggandet. Det är så himla mycket som ska fixas så här i början på terminen och då hamnar inte bloggen överst på prioriteringslistan. Nåja, nu sätter jag i gång i alla fall.
I onsdags körde termminens första fysikkurs, Rörelse och mekanisk energi i gång.
Sambandet mellan sträcka, hastighet och tid.
Beräkning av sträcka, hastighet och tid
Att beräkna hastighet, sträcka och tid är ingen nyhet för elever i skolår nio, men det kan ändå behövas lite repetition av det. Vi pratade lite om hastighet och jag tog några exempel på tavlan. Det verkade som om de flesta förstod vad det handlade om. För säkerhets skull visade jag sht-triangeln. Den är ingen pedagogisk höjdare som ökar förståelsen och ger aha-upplevelser, men den är användbar i trängda lägen när man inte kan tänka klart. Först gäller det att memorera den:
S = sträcka
H = hastighet
T = tid
Sitter den i minnet nu? Om inte, kan den här minnesregeln kanske hjälpa: Först är det Sommarlov, sedan börjar HöstTerminen.
Om det står att man ska beräkna hastigheten i en uppgift är det bara att hålla handen för bokstaven H, så här:
Då ser man att man ska dividera sträckan med hastigheten.
Om det står att man ska beräkna sträckan i uppgiften är det bara att hålla handen för bokstaven S.
Då ser man att det bara är att multiplicera hastigheten med tiden.
Sedan övade vi på uppgifter av den här typen på sidan 200 i fysikboken, uppgift 1-3.
Krafter och tröghet
Vi började med att fundera på uppgiften här nedanför, som jag delade ut på papper.
För att en basketboll ska komma i rörelse krävs en kraft. När bollen kommit i rörelse kan den inte ändra riktning eller fart av sig själv. Det krävs en kraft för att den ska ändra riktning eller fart.
Om basketbollen rullar över ett stort golv i en idrottshall kommer den så småningom att stanna, varför?
Efter den del resonerande kom vi fram till att det beror på att friktionen mot golvet bromsar den. Även luftmotståndet bromsar den, men inte alls lika mycket som friktionen.
Friktion? Vad är det? Jag repeterade vad friktion är och visade även en enkel svävare. Nu hänvisar jag dock dem som vill veta mer om friktion till sidan 53 och 54 i fysikboken.
Vi pratade även om tyngdkraften och då kan man ju inte undgå att tänka på:
Isaac Newton 1642 - 1727
Studerade krafter, gravitationen och planeternas rörelse.
Professor vid Cambridge.
Har gett namn åt enheten för kraft, Newton (N).
Var var vi? Jo, vi pratade ju om en basketboll som rullade över ett golv och då kommer man in på begreppet tröghet och Newtons första lag. Den antecknade vi i skrivhäftet.
Newtons första lag(eller tröghetslagen som den också kallas)
Ett föremål behåller sitt tillstånd av vila eller rörelse så länge det inte påverkas av en kraft.
Jag tog upp exempel på situationer där man känner av tröghet.
* När man åker bil och föraren gör en häftig inbromsning - Vad händer då?- Jo, man fortsätter framåt (tills bältet stoppar). Det beror på trögheten, det är svårt att stoppa ett föremål eller kropp i det här fallet, som rör sig, den "vill" fortsätta framåt.
* Trögheten gör det svårt att öka farten. Det känner man av när man till exempel försöker få upp farten när man cyklar.
* Trögheten gör det svårt att bromsa. Det märker man när man till exempel försöker få stopp på pulkan i pulkabaken.
* Trögheten gör det svårt att ändra rörelseriktning. Det märker man när man åker skridskor, det är mycket lättare att åka rakt fram än att svänga.
Rolig historia om tröghet
Pekka var ute och cyklade - vägen svängde, men inte Pekka.Jag vet, den är gammal, men jag kunde inte låta bli.
